Varför ska man egentligen förbättra sin engelska?

Vad kan det finnas för anledningar till att man lägger ner tid och pengar på att i vuxen ålder förbättra sin engelska? Vi låter en av våra kunder, Fredrik Jönsson - platschef på Scan, ge sin syn på saken.

Varför vill du förbättra din engelska?

Jag har under lång tid känt att min engelska inte räckt till, både på arbetet och privat. När jag läste min MBA på Handels i Stockholm blev det ännu tydligare. Då bestämde jag mig för att en gång för alla ta ett rejält tag och investera tid i mig själv och språket.

I vilka situationer är behovet att kunna tala engelska störst för dig?

De affärsrelationer jag har inom jobbet, både internt och externt, medför att jag får större och större behov av att kunna prata bra engelska. Scan är ett företag i en nordisk koncern och vi går mer och mer över till engelska. Internationaliseringen sker på alla plan.

Vad är bra med Morgan Drydens sätt att undervisa?

Framför allt uppskattar jag att han anpassar sig till mig och min verksamhet på ett begåvat sätt. Vi diskuterar dagliga händelser, aktiviteter som hänt på jobbet, nya situationer som jag hamnat i under helgen etc. Allting är på engelska, även när han förklarar någonting jag inte förstått gör han det på engelska och i och med det ökar mitt ordförråd i rask takt.

Vad är du själv mest förvånad över sen du började plugga engelska?

Mest förvånad kan jag nog vara över att omgivningen förutsatte att jag var bra på engelska, bara för att jag var bra på en massa andra saker inom t.ex. verksamhetsstyrning. Det har ju inget som helst samband. Jag inser också vikten av att höra och prata språket med kontinuitet för att det skall utvecklas i rimlig takt. Jag inser också därmed att fortsatt träning är ett måste.

Nyfiken på...Stephanie Machemehl

Orange Box har en mycket uppskattad lärare i tyska och hennes namn är Stephanie Machemehl. Med sin bakgrund inom näringslivet är hon en stor tillgång för våra kunder som representerar olika branscher och behöver lära sig tyska för att underlätta arbetet och resandet i Europa.

Stephanie föddes i en liten stad mitt i Tyskland som hon flyttade ifrån vid 18 års-åldern för att sprida vingarna och plugga ekonomi, turism och marknadsföring/kommunikation vid olika universitet, däribland i London.

Det som fick Stephanie att slutligen flytta till Sverige, och säga upp sig från jobbet som marknadsföringschef för ett stort industriföretag i Berlin, var att hon hittade kärleken här. Flyttlasset gick 2006 och väl här funderade hon på hur hon skulle dra nytta av sina breda erfarenheter inom kommunikation, språk, marknadsföring och tyskt affärsliv. 

Resultatet blev att hon startade företaget Fundmark som hjälper små och medelstora företag att etablera sig i Tyskland. Språket är en viktig nyckel till en lyckad etablering utomlands och därför hjälper hon även Orange Box kunder med tysk affärskommunikation. 

"Kommunikation är en stor del av mitt jobb och jag gillar att träffa nya människor. Det är kul att jobba med sitt modersmål och lära ut språket till människor som vill lära sig. Och jag anstränger mig alltid för att forma lektionen efter just hans eller hennes behov för att de ska få ut största möjliga nytta av lektionen", säger Stephanie.

På kontoret är det full fart på Stephanie. Hon träffar ofta sina kunder one-to-one och efter en lektion bär det i rask takt vidare till nästa uppdrag. 

Vad gör du när du inte undervisar på Orange Box eller jobbar med ditt företag?
"Jag umgås mycket med familjen och tränar en hel del. Anmälan till Vårruset är inskickad! Annars ger jag tid åt min dolda talang - den lilla hantverkaren som bor inne i mig. Jag gillar att tapetsera och måla, spackla, borra hål, sätta upp hyllor och bygga ihop möbler. Men roligast är att inreda när allt bygge är klart."

Om att lära sig tyska: Möt Roland och Stephanie

Roland Tomičić har tagit lektioner i tyska på Orange Box sedan början av 2012, en gång i veckan om hans schema tillåter. I sin roll som Country Manager på det tyska företaget Salzgitter Mannesmann reser han mycket och att kunna språket underlättar relationerna i Tyskland. Skillnaderna mellan affärslivet i Tyskland och Sverige är större än man kan tro säger han. ”Man har olika tankesätt och synen på hierarki är väldigt annorlunda”.

Lektionerna med språkläraren Stephanie Machemehl består av en blandning av repetition, inlärning av nya ord och fraser, konversationsövningar, skriftliga övningar och grammatik.

”Undervisningen sker på ett praktiskt sätt och vi relaterar alla övningar till hans jobb och/eller privatliv” säger Stephanie. ”Han får tips om tyska hemsidor med relevans för hans arbete, böcker och filmer. Vi diskuterar också hur affärslivet i Tyskland fungerar så att han även får koll på vad som är typiskt för tysk affärskultur”.

Idag sker delar av lektionerna helt på tyska och Roland har sedan starten byggt upp ett stort ordförråd vilket gör att han kan klara sig utmärkt i en allmän konversation. Enligt Stephanie är nyckeln till hans framgång att han har stor förståelse för språket och även möjligheter att använda språket praktiskt. ”Dessutom är han en engagerad och ihärdig språkstudent som inte ger upp även de gånger när grammatiken står i fokus”.

På frågan om vad som är bäst med Stephanies sätt att undervisa svarar Roland: ”Hon är duktig och har tålamod. Hon både lär ut språk och informerar om den tyska kulturen samtidigt vilket är ett stort plus.”

Om att uppfostra tvåspråkiga barn

Under en lunchdiskussion på Orange Box nyligen insåg vi att flera av oss har en svenskfödd och en utlandsfödd förälder men att ingen av oss blev uppfostrade i tvåspråkighet. Det har funnits personliga skäl för det men det är också sant att forskningen länge varnade för att lära barn två språk. De skulle bli förvirrade, få inlärningssvårigheter och aldrig lära sig ett språk ordentligt utan istället ha två halva språk.

Nu har det visat sig vara tvärt om. Forskning visar att barn föds som språkliga världsmedborgare men att de inom ett år har vant sig vid ljudet av sitt modersmål och lyssnar in sig på de ljud och betoningar som hör till det. Ett barn får simultan tvåspråkighet om det lär sig två språk före tre års ålder. Om ett andra språk etableras efter tre års ålder kallas det successiv tvåspråkighet. Barnen kanske börjar tala något senare än vanligt men får samtidigt förmågan att simultant tänka på två språk.

Det verkar knappt finnas några negativa aspekter alls. Bland annat verkar tvåspråkiga ha en bättre förmåga att sätta sig in i andras situation, de kan enklare blockera det de redan vet och se saken från den andra sidan. Tvåspråkigheten gör att hjärnan ständigt utmanas och hålls levande då två språk alltid konkurrerar i bakhuvudet. Det har även visat sig att tvåspråkiga i lägre grad utvecklar demens i ålderdomen.

Hjärnan växer när man lär sig språk

Hjärnan växer i rasande fart när man lär sig ett nytt språk. Det visar forskning gjord på elever vid försvarets tolkskola där eleverna lär sig prata ett nytt språk flytande på bara ett år.

En av tolkeleverna, Fredrik, jämför med fysisk träning.

–Vi tränar våra hjärnor mycket. Idrottsmän tränar sina kroppar mycket, säger Fredrik.

Som jämförelsegrupp i studien användes bland andra läkarstudenter, som visserligen också studerar hårt men inte språk. Hos dem såg man inga förändringar i hjärnan.

–Slutsatsen är att det går att använda språkinlärning för att påverka vår hjärnstruktur och även om vi föds med en viss hjärna så är den föränderlig. Vi kan påverka vår egen hjärnstruktur, säger Johan Mårtensson, forskare i psykologi.

Läs hela artikeln här.

Triumftåg

Ibland stannar man till och funderar över vad ord egentligen betyder.

Ett ord jag nyligen stötte på är triumftåg. Det är ett ord som används ganska ofta i olika sammanhang. De flesta kanske vet att det härstammar från romarriket men vad var egentligen ett triumftåg?

 Idag använder man ordet triumf och triumfera i meningen att vinna en seger eller framgång.

Under den romerska antiken avsåg däremot ordet triumf den segerprocession som genomfördes i Rom efter varje lyckat avslutat krig. Det första triumftåget genomfördes enligt bevarade skrifter redan samma år som staden grundades, 753 f.Kr., av Roms förste kung, Romulus. Omkring 350 gånger firade man sedan triumfer i det antika Rom innan det sista segertåget paraderade genom stadens gator år 416 e.Kr. Under åren närmare Roms fall blev tågen fler och fler.

Först och främst tågade naturligtvis triumfatorn själv, den fältherre som vunnit kriget för Rom. Han red i en vagn som drogs av fyra hästar. I processionen som färdades genom triumfbågen in i staden gick också senaten samt längst bak i tåget den romerska hären, som sjöng nidvisor om sin härförare. Offerdjur av olika slag fanns också på plats. Men det var inte bara romare som deltog i processionen. Ett syfte med triumftåget var att visa att man besegrat fiender och erövrat skatter från främmande länder. Därför lät man forsla krigsbyten som silver, guld, elfenben, ädla stenar, statyer och målningar i processionen. Vidare fanns avbildningar av erövrade floder, länder och berg, där varje enskild bild föregicks av en skylt på vilken man kunde läsa platsernas namn. Iscensättningar av strider i fjärran landskap rullade förbi, liksom modeller av intagna städer. Triumftåget var helt enkelt ett vandrande marknadsföringståg för det romerska imperiet.

I Maja Hagermans bok "Det rena landet - Om konsten att uppfinna sina förfäder" beskrivs hur triumftågen som ibland kraftigt överdrev eller firade påhittade segrar också visade upp diverse fångar man tillfångatagit och människor utanför imperiet som såg annorlunda ut, varav många blev offentligt avrättade. Alltså något av en tidig freakshow.

Att skicka strutsar till Coventry

Bild: wikipedia

Coventry är en engelsk industristad med ca. 304,000 invånare. Staden är belägen i mitten av landet, the Midlands. Den är mest känd för sin bilindustri som var orsaken till att den blev en av de värst bombade städerna under andra världskriget. Ett landmärke är katedralen som byggdes upp ur ruinerna av den gamla bombade katedralen.

Nyligen dök talesättet "sent to Coventry" upp. När man säger att man skickar någon till Coventry menar man att man stöter ut eller ignorerar dem. Vad har de stackars Coventryborna gjort för att förtjäna det här?

Termen har sitt ursprung i 1600-talet då Coventry var en liten stad. Under det engelska inbördeskriget skickade Oliver Cromwell en grupp rojalistiska soldater för att sättas i fängelse i Coventry. Den lokala befolkningen som var parlamentariska anhängare ville inte ha någonting med dem att göra. Under mitten av 1900-talet användes ordet ofta i fackdispyter inom industrin för de arbetare som inte stöttade sina fackanslutna medarbetare. Eftersom Coventry var en av de stora industristäderna på den tiden uppstod den konstiga situationen att arbetare blev "skickade till Coventry" trots att de redan var där. 

Tankegångarna går vidare till att stöta ut någon - på engelska "ostracize". Har ordet någonting med stutsar att göra - "ostrich"? Tråkigt nog inte. Att stöta ut någon - "to ostracize" kommer från det grekiska ordet "ostrakon" som betyder trasig kruka. I Aten och andra grekiska städer under antiken skickades medborgare, vars makt eller inflytande ansågs farlig för staten, i exil i fem år eller mer. Varje kandidat för en sådan förvisning var föremål för en demokratisk omröstning. Varje person berättigad att rösta skulle skriva ner namnet på den kandidat de ansåg skulle förvisas på en bit trasig keramik eller lerskärva. Bitarna räknades sedan, och om en person fått tillräckligt många röster skulle personen bli "utfryst".

Bild härifrån

En företeelse som låter skrämmande nära moderna företeelser som TV-programmet Robinson där människor röstas ut med lappskrivning. Var fick då strutsen sitt namn ifrån? Det engelska ordet kommer från ett gammalt franskt ord "ostruce". Det latinska namnet är "struthiocamelus" varifrån den svenska strutsen uppenbarligen fått sitt namn. Struthiocamelus betyder direkt översatt sparvkamel och man kan ana hur förundrade de som först såg en struts var, detta stora respektingivande djur, den fågel som springer snabbast av alla fåglar. Tänk dig att se den uppenbara sig ur en hägring i öknen. Det lilla fjuniga huvudet som på en sparv och den långa halsen som på en kamel, helt logiskt.

Vad svenskar vill göra innan de dör

Bild härifrån.

 De flesta har, om inte en nedskriven lista så i alla fall ett visst antal drömmar som de vill förverkliga i sitt liv. Om man får tro den här undersökningen genomförd av Medborgarskolan i Stockholm så har svenskarna väldigt kreativa drömmar. Och de två översta kan ju dessutom kombineras. 

1. Åka på långresa
2. Lära sig ett främmande språk
3. Skriva en bok
4. Utveckla en konstnärlig talang
5. Lära sig spela ett instrument
6. Lära sig sjunga
7. Simma med delfiner
8. Lära sig dansa
9. Bestiga ett berg eller annat fysiskt utmanande äventyr
10. Gifta sig

Hyperpolyglotter och den flerspråkiga världen

Emil Krebs

Vår engelskalärare Kate föreslog ett blogginlägg om "Postmonolingualism/Hyperpolyglots". Bara försöket att uttala det fick nära nog mitt huvud att explodera. Idén föranleddes av en artikel av Michael Erard där han bland annat diskuterar Yasemin Yildizs teorier om den postenspråkiga världen och hur en kamp har förts de senaste tvåhundra åren mot ett samhällsstyre där man är ett land, ett folk och talar ett språk. 

När vi nu har hela världen vid våra tangentbord och alla möjligheter att resa utomlands så utökas självklart våra språkkunskaper. Många i engelsktalande länder talar enbart sitt modersmål eftersom det inte varit nödvändigt för dem att vara flerspråkiga och många önskar att de hade kunnat ett annat språk. Här i Sverige glömmer vi kanske ibland vilka kunskaper vi bär på. De flesta av oss är tvåspråkiga i och med engelskan som vi får från barnsben. Vi kan dessutom mer eller mindre förstå två av våra grannlandsspråk, danska och norska. Många av oss har läst ett andra och ett tredje språk i skolan så att vi även kan i alla fall lite tyska, franska eller spanska. Vi har säkert plockat upp några fraser av ett antal olika språk på våra semestrar och när man tänker på de språk som står nära oss, de latinska och germanska språken så förstår vi mer än vi kanske tror. Även om du inte talar spanska så kan du säkert lista minst 20 ord eller fraser du känner till på spanska. 


Även om vi med rätta skall vara stolta över detta så finns det de som är värre. De kallas hyperpolyglotter och talar fler än sex språk flytande. Forskning har bedrivits för att komma fram till varför vissa människor har lättare att lära sig språk än andra. Det finns olika teorier, bland annat att det har att göra med en förändring i en del av hjärnan som också kan vara kopplad till vänsterhänthet, homosexualitet, allergi, inlärningssvårigheter, konstnärlighet och matematisk förmåga. En annan teori är att det kan vara ärftligt.

En framstående polyglott var kardinalen Giuseppe Caspar Mezzofanti som levde 1774 – 1849 och lärde sig 39 språk utan att någonsin lämna Italien. Vid en allvarlig sjukdom förlorade han alla sina språk förutom sitt italienska modersmål. Språken kom dock senare tillbaka. Ett annat exempel är Emil Krebs, en tysk sinolog (vetenskapen om det kinesiska språket och kinesisk kultur) som talade 68 språk och klarade av att läsa och skriva på 120 språk.

I det här sammanhanget hjälper det till om man har någon slags överbegåvning eller autism, som den brittiska savanten Daniel Tammet som lärde sig tala isländska på sju dagar.

Ett utdöende språk och två ovänner

Allt medan världen blir mer global och vi kommunicerar mer och mer över geografiska och kulturella gränser så finns det även en negativ utveckling, nämligen att små språk försvinner och dör ut. I övergången till det industriella samhället och standardisering av samhället blev dialekter och små språk lidande, inte minst i Sverige. Detta har på senare år försökts kompenserats t.ex. genom att skydda minoritetsspråk, både i Sverige och i andra länder, som gäliska eller romani.

Kan du tala Guajajara, Filomeno Mata Totonac, Kurtöp, Nunavimmiutitut, Veps, Pitjantjatjara?

Det är det tyvärr inte många andra som heller kan. Dessa och andra (totalt 2474) är samlade på UNESCOs lista över utrotningshotade språk. Inte mindre än 20 av dessa har bara en registrerad talare. Det gör att utsikterna för att rädda språken inte ser ljusa ut. Ett fall som är speciellt rör språket Ayapaneco som härstammar från Mexico och har där överlevt den Spanska erövringen, krig, naturkatastrofer och svält. 

Nu finns bara två talare kvar och ett grupp lingvistiska antropologer har rest till Mexico för att försöka dokumentera och bevara språket. Problemet är bara att de två talarna Manuel Segovia, 75, och Isidro Velazquez, 69, som bor 500 meter ifrån varandra i delstaten Tabasco vägrar prata med varandra.   

Ingen vet riktigt vad bakgrunden är men de som känner de båda säger att de aldrig riktigt gillat varandra.

Läs mer om fallet här.

Orange Box söker lärare i norska

Vi söker omedelbart en lärare i norska för ett spännande uppdrag som går ut på att utbilda en grupp anställda inom resebranschen i norska. Utbildningen äger rum i Helsingborg men uppdrag kan också komma att ske i Malmö. 

Kravprofil: norska som modersmål och undervisningserfarenhet.

 Om du känner att detta stämmer på dig och du är intresserad, kontakta Sarah Ellström på Orange Box redan nu. Du kan även ringa på 040 630 31 70.

Känner du till de svenska minoritetsspråken?

Bild: stpress.se

Sverige har faktiskt bara fem officiella minoritetsspråk, och det är kanske inte språk som man skulle kunna gissa som arabiska eller engelska. Språkrådet offentliggjorde år 2000 har fem nationella minoritetsspråk. Språken är finska, samiska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Svenskt teckenspråk jämställs i språklagen med de nationella minoritetsspråken.

Urvalskriterierna för dessa språk är följande: Två villkor måste uppfyllas för att språket ska få ställning som nationellt minoritetsspråk. Det ska vara ett språk och inte en dialekt. Det ska ha talats kontinuerligt i Sverige i minst tre generationer eller ungefär hundra år. Det är inte alltid så lätt att avgöra om ett språk svarar mot dessa kriterier. I praktiken finns också ett tredje villkor, nämligen att språkets talare själva önskar att språket ska få ställning som nationellt minoritetsspråk.
  
Kan vi få nya nationella minoritetsspråk?
Språkrådet: Ja, det är inte omöjligt. Om ett språk talas kontinuerligt i Sverige i mer än tre generationer är det ju inte ett invandrarspråk. Arabiskan har goda möjligheter till ett långt liv i Sverige, eftersom många svenskar talar det numera och eftersom det är nära förknippat med religionsutövning. Om femtio år blir kanske arabiska nationellt minoritetsspråk.

En konsekvens av minoritetslagen som infördes år 2000 och föranledde de instiftade minoritetsspråken var att myndigheter ska kunna erbjuda information och representanter för språken. Alltså ska man kunna kontaka t.ex. Skatteverket på meänkieli och säga terve! Däremot gäller kraven inte för romani chib eller jiddisch. Det beräknas finnas endast 4000 talare av jiddisch i Sverige, och här är en bloggare.

Nobelpris i litteratur till Tomas Tranströmer

Idag fick många ropa äntligen när den Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund efter lång väntan öppnade den grandiosa dörren och kungjorde att poeten Tomas Tranströmer tilldelas årets Nobelpris i litteratur. Det är nära 40 år sedan priset tilldelades en svensk författare.

Orange Box eminenta översättare

Får vi presentera Orange Box översättare, bakre raden: Lloyd, Simon, Adrian och Peter. Främre raden: Warren, Marie, Sarah och Kate.

Vår grundidé är att göra professionella översättningar snabbt och skickligt. Vi översätter från
svenska till engelska så val som från engelska till svenska. Den färdiga översättningen ska
alltid se ut som om den vore ett original. Våra översättare och korrekturläsare har engelska
som modersmål och jobbar in-house på våra två kontor i Malmö.

Orange box arbetar med all typ av företagskommunikation och vi är väl insatta i våra kunders
branscher och ämnesområden. Eftersom vi samarbetar långsiktigt med våra kunder inom
näringsliv och samhälle lär vi väl känna deras språkpreferenser och kan därför producera
högkvalitativa översättningar snabbt och noggrant.

Orange box erbjuder följande texttjänster:
• Översättning
• Korrekturläsning
• Redigering av webbplatser
• Textredigering
• Copywriting

Kontakta oss gärna för referenser och arbetsprover.

Vill du få dina annonser, pressmeddelanden, produktbroschyrer, årsredovisningar och delårsrapporter översatta till eller från engelska? Inget jobb är för litet eller för stort. Det enklaste sättet att snabbt och kostnadsfritt få en exakt prisuppgift är att skicka filerna till text@orangebox.se.

Visselspråket på La Gomera

I avdelningen ovanliga eller underliga språk har vi idag kommit till visselspråket Silbo Gomero.

La Gomera är en vacker ö som ligger utanför Teneriffa i ögruppen Kanarieöarna. Ön uppstod som resultatet av ett vulkanutbrott för två miljoner år sedan och består därför av höga karga berg med djupa raviner emellan, så kallade barrancos. Dessa berg befolkades så småningom av Guancher som troligtvis var invandrade berber från Nordafrika. De räknas som Kanarieöarnas ursprungsbefolkning och levde där från cirka 1000 f.kr fram tills den spanska invasionen i början av 1400-talet. De existerar inte länge som folkgrupp men de lämnade något efter sig. För att kunna kommunicera över den lilla men svårforcerade ytan som var La Gomeras barrancos använde de sig av visslingar som studsade mellan bergväggarna. 

Man vet mycket lite om uppkomsten av språket men det har vissa likheter med morsealfabetet i det att det sammansätts av ett mindre antal grundelement som är kod för bokstäver, stavelser och speciella ljud. Grundelementen består av visslingar med olika tonhöjd och styrka. Med detta som bas kan man med visslingar överföra meningar, som kan handla om vad som helst.

På det sättet har det likheter med andra kommunikationsföreteelser som vallmusik som förekom bland annat i Skandinavien och Schweiz både som arbetsredskap och som förströelse.

År 2009 sattes språket på UNESCOs lista för "Masterpieces of the Oral and Intangible Heritage of Humanity". Idag används språket fortfarande dagligen, det är obligatoriskt att lära ut Silbo Gomero i La Gomeras skolor.