Apostrofens vara eller icke vara

Orange Box VD Simon sällade sig nyligen till de som var upprörda över en saknad apostrof. Det handlade om bokkedjan Waterstones som nyligen lanserade en ny logga och i samband med det avlägsnade apostrofen framför s:et. Deras VD förklarade att nu för tiden är det mer "mångsidigt och praktiskt" att stava utan apostrof. Något som många, bland annat the Apostrophe Protection Society ondgjort sig över.  

Det där med apostrofer är en av de mest omdebatterade grammatikreglerna. Den enkla regeln är att en apostrof i engelskan antingen anger ägande, så som: 
Bob's car - Bobs bil. 
Eller när det handlar om plural:
The childrens' party 
Eller så anger den utelämnade bokstäver, så som: 
I am Swedish - I'm Swedish.
I have a car - I've a car.

När Tim Waterstone öppnade sin första bokhandel 1982 kallade han den alltså Waterstone's. Många företagsnamn som kanske tidigare haft ett längre namn, t.ex. "Smith's hardware store" behåller apostrofen och s:et även om namnet kortas ner till bara Smith's. Andra som blir landstäckande kedjor tappar gärna apostrofen, som Boots, Clarks och Selfridges.


År 2003 publicerades boken "Eats, Shoots & Leaves: The Zero Tolerance Approach to Punctuation" av journalisten Lynne Truss. Hon lyckades med den otroliga bedriften att skriva en bästsäljare om grammatik. Med humor argumenterar hon varför det är viktigt med grammatik. Bokens titel hämtas ur den här historien om hur fel ett malplacerat komma kan vara. 

A panda walks into a café. He orders a sandwich, eats it, then draws a gun and fires two shots in the air. “Why?” asks the confused waiter, as the panda makes towards the exit. The panda produces a badly punctuated wildlife manual and tosses it over his shoulder.
“I’m a panda,” he says, at the door. “Look it up.”
The waiter turns to the relevant entry and, sure enough, finds an explanation.
“Panda. Large black-and-white bear-like mammal, native to China. Eats, shoots and leaves.” (Citat härifrån)

Utan kommat äter pandan skott och löv, med kommat äter pandan, skjuter och går.

Med vissa utgåvor av boken följde klistermärken med komman och apostrofer man kunde klistra på felstavade offentliga skyltar. Utelämnade apostrofer är en av de vanligaste felen som begås i engelsk grammatik. I svenskan verkar det vara tvärtom, vi lägger gärna till apostrofer trots att de inte används för att beteckna ägande i svenskan.

Traditionellt används de även i svenskan för att markera utelämnade bokstäver, som till exempel sta'n. I övrigt används de för att differentiera ord i meningar inom citattecken. Det kanske är de engelska influenserna som gör att man ser många företagsnamn som stavar med helt onödiga apostrofer som "Bengt's butik" och "Flisan's frisör". På något konstigt sätt har de saknade apostroferna i brittiska företagsnamn hamnat i svenska.

Till och med filmbolag bakom storfilmer verkar ibland missa att stavningskontrollera, som filmen Two Weeks Notice med Hugh Grant och Sandra Bullock från 2002. Två veckor noterade vadå? Den korrekta stavningen lyder Two Weeks' Notice.

Ett utdöende språk och två ovänner

Allt medan världen blir mer global och vi kommunicerar mer och mer över geografiska och kulturella gränser så finns det även en negativ utveckling, nämligen att små språk försvinner och dör ut. I övergången till det industriella samhället och standardisering av samhället blev dialekter och små språk lidande, inte minst i Sverige. Detta har på senare år försökts kompenserats t.ex. genom att skydda minoritetsspråk, både i Sverige och i andra länder, som gäliska eller romani.

Kan du tala Guajajara, Filomeno Mata Totonac, Kurtöp, Nunavimmiutitut, Veps, Pitjantjatjara?

Det är det tyvärr inte många andra som heller kan. Dessa och andra (totalt 2474) är samlade på UNESCOs lista över utrotningshotade språk. Inte mindre än 20 av dessa har bara en registrerad talare. Det gör att utsikterna för att rädda språken inte ser ljusa ut. Ett fall som är speciellt rör språket Ayapaneco som härstammar från Mexico och har där överlevt den Spanska erövringen, krig, naturkatastrofer och svält. 

Nu finns bara två talare kvar och ett grupp lingvistiska antropologer har rest till Mexico för att försöka dokumentera och bevara språket. Problemet är bara att de två talarna Manuel Segovia, 75, och Isidro Velazquez, 69, som bor 500 meter ifrån varandra i delstaten Tabasco vägrar prata med varandra.   

Ingen vet riktigt vad bakgrunden är men de som känner de båda säger att de aldrig riktigt gillat varandra.

Läs mer om fallet här.

Orange Box söker lärare i norska

Vi söker omedelbart en lärare i norska för ett spännande uppdrag som går ut på att utbilda en grupp anställda inom resebranschen i norska. Utbildningen äger rum i Helsingborg men uppdrag kan också komma att ske i Malmö. 

Kravprofil: norska som modersmål och undervisningserfarenhet.

 Om du känner att detta stämmer på dig och du är intresserad, kontakta Sarah Ellström på Orange Box redan nu. Du kan även ringa på 040 630 31 70.

Arabiska känns hett just nu

Ikväll börjar ett nytt program på SVT, "Rena Rama Arabiskan".

I åtta halvtimmesavsnitt guidar programledaren Nadia Jebril tittarna genom möten med arabiskttalande människor i länder som Malta, Frankrike och Bosnien.
– Det är en resa i arabisk-europeisk samtidskultur skulle man nog kunna beskriva det som, säger Nadia Jebril.

Programmet vänder sig främst till arabisktalande och arabiskstuderande men hon tror att långt fler är intresserade efter arabiskans uppsving under året.
– Jag frågade journalisterna på den engelska tidningen Al Quds vad som är årets arabiska ord och alla sa utan tvekan ”revolution”, eller ”thawra”, säger Nadia Jebril.  

Från Metro.

Om du är intresserad av våra kurser i arabiska, antingen i grupp eller one-to-one, kontakta oss gärna så berättar vi mer. Dessutom börjar en intensivkurs i arabiska på nybörjarnivå den 15 november. Den kommer pågå under 6 veckor där man träffas en gång i veckan under 2 timmar. Mer info finns på hemsidan.

Känner du till de svenska minoritetsspråken?

Bild: stpress.se

Sverige har faktiskt bara fem officiella minoritetsspråk, och det är kanske inte språk som man skulle kunna gissa som arabiska eller engelska. Språkrådet offentliggjorde år 2000 har fem nationella minoritetsspråk. Språken är finska, samiska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Svenskt teckenspråk jämställs i språklagen med de nationella minoritetsspråken.

Urvalskriterierna för dessa språk är följande: Två villkor måste uppfyllas för att språket ska få ställning som nationellt minoritetsspråk. Det ska vara ett språk och inte en dialekt. Det ska ha talats kontinuerligt i Sverige i minst tre generationer eller ungefär hundra år. Det är inte alltid så lätt att avgöra om ett språk svarar mot dessa kriterier. I praktiken finns också ett tredje villkor, nämligen att språkets talare själva önskar att språket ska få ställning som nationellt minoritetsspråk.
  
Kan vi få nya nationella minoritetsspråk?
Språkrådet: Ja, det är inte omöjligt. Om ett språk talas kontinuerligt i Sverige i mer än tre generationer är det ju inte ett invandrarspråk. Arabiskan har goda möjligheter till ett långt liv i Sverige, eftersom många svenskar talar det numera och eftersom det är nära förknippat med religionsutövning. Om femtio år blir kanske arabiska nationellt minoritetsspråk.

En konsekvens av minoritetslagen som infördes år 2000 och föranledde de instiftade minoritetsspråken var att myndigheter ska kunna erbjuda information och representanter för språken. Alltså ska man kunna kontaka t.ex. Skatteverket på meänkieli och säga terve! Däremot gäller kraven inte för romani chib eller jiddisch. Det beräknas finnas endast 4000 talare av jiddisch i Sverige, och här är en bloggare.

Nobelpris i litteratur till Tomas Tranströmer

Idag fick många ropa äntligen när den Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund efter lång väntan öppnade den grandiosa dörren och kungjorde att poeten Tomas Tranströmer tilldelas årets Nobelpris i litteratur. Det är nära 40 år sedan priset tilldelades en svensk författare.

Orange Box eminenta översättare

Får vi presentera Orange Box översättare, bakre raden: Lloyd, Simon, Adrian och Peter. Främre raden: Warren, Marie, Sarah och Kate.

Vår grundidé är att göra professionella översättningar snabbt och skickligt. Vi översätter från
svenska till engelska så val som från engelska till svenska. Den färdiga översättningen ska
alltid se ut som om den vore ett original. Våra översättare och korrekturläsare har engelska
som modersmål och jobbar in-house på våra två kontor i Malmö.

Orange box arbetar med all typ av företagskommunikation och vi är väl insatta i våra kunders
branscher och ämnesområden. Eftersom vi samarbetar långsiktigt med våra kunder inom
näringsliv och samhälle lär vi väl känna deras språkpreferenser och kan därför producera
högkvalitativa översättningar snabbt och noggrant.

Orange box erbjuder följande texttjänster:
• Översättning
• Korrekturläsning
• Redigering av webbplatser
• Textredigering
• Copywriting

Kontakta oss gärna för referenser och arbetsprover.

Vill du få dina annonser, pressmeddelanden, produktbroschyrer, årsredovisningar och delårsrapporter översatta till eller från engelska? Inget jobb är för litet eller för stort. Det enklaste sättet att snabbt och kostnadsfritt få en exakt prisuppgift är att skicka filerna till text@orangebox.se.