Nu står det klart att Orange Box har blivit tilldelat översättningsuppdraget från Statens haverikommission. Upphandlingen gällde översättningstjänster från svenska till engelska inom specialområdet luftfart och innehöll ett krävande arbetsprov inom specialistområdet. Vid anbudstidens utgång hade 13 anbud inkommit till Statens haverikommission.
Efter utvärderingen var Orange Box både tillhandahållare av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet och den överlägsna vinnaren när det gällde kvaliteten på arbetsprovet – ett starkt bevis för att arbetskvaliteten som erbjuds av våra in-house-specialister är svår att slå. Nu ser våra engelskexperter fram emot ett givande samarbete med Statens haverikommission. Men först ska vi äta tårta!
onsdag 16 maj 2012
onsdag 4 april 2012
måndag 27 februari 2012
Triumftåg
Ibland stannar man till och funderar över vad ord egentligen betyder.
Ett ord jag nyligen stötte på är triumftåg. Det är ett ord som används ganska ofta i olika sammanhang. De flesta kanske vet att det härstammar från romarriket men vad var egentligen ett triumftåg?
Idag använder man ordet triumf och triumfera i meningen att vinna en seger eller framgång.
Under den romerska antiken avsåg däremot ordet triumf den segerprocession som genomfördes i Rom efter varje lyckat avslutat krig. Det första triumftåget genomfördes enligt bevarade skrifter redan samma år som staden grundades, 753 f.Kr., av Roms förste kung, Romulus. Omkring 350 gånger firade man sedan triumfer i det antika Rom innan det sista segertåget paraderade genom stadens gator år 416 e.Kr. Under åren närmare Roms fall blev tågen fler och fler.
Ett ord jag nyligen stötte på är triumftåg. Det är ett ord som används ganska ofta i olika sammanhang. De flesta kanske vet att det härstammar från romarriket men vad var egentligen ett triumftåg?
Idag använder man ordet triumf och triumfera i meningen att vinna en seger eller framgång.
Under den romerska antiken avsåg däremot ordet triumf den segerprocession som genomfördes i Rom efter varje lyckat avslutat krig. Det första triumftåget genomfördes enligt bevarade skrifter redan samma år som staden grundades, 753 f.Kr., av Roms förste kung, Romulus. Omkring 350 gånger firade man sedan triumfer i det antika Rom innan det sista segertåget paraderade genom stadens gator år 416 e.Kr. Under åren närmare Roms fall blev tågen fler och fler.
Först och främst tågade naturligtvis triumfatorn själv, den fältherre som vunnit kriget för Rom. Han red i en vagn som drogs av fyra hästar. I processionen som färdades genom triumfbågen in i staden gick också senaten samt längst bak i tåget den romerska hären, som sjöng nidvisor om sin härförare. Offerdjur av olika slag fanns också på plats. Men det var inte bara romare som deltog i processionen. Ett syfte med triumftåget var att visa att man besegrat fiender och erövrat skatter från främmande länder. Därför lät man forsla krigsbyten som silver, guld, elfenben, ädla stenar, statyer och målningar i processionen. Vidare fanns avbildningar av erövrade floder, länder och berg, där varje enskild bild föregicks av en skylt på vilken man kunde läsa platsernas namn. Iscensättningar av strider i fjärran landskap rullade förbi, liksom modeller av intagna städer. Triumftåget var helt enkelt ett vandrande marknadsföringståg för det romerska imperiet.
I Maja Hagermans bok "Det rena landet - Om konsten att uppfinna sina förfäder" beskrivs hur triumftågen som ibland kraftigt överdrev eller firade påhittade segrar också visade upp diverse fångar man tillfångatagit och människor utanför imperiet som såg annorlunda ut, varav många blev offentligt avrättade. Alltså något av en tidig freakshow.
måndag 20 februari 2012
Att skicka strutsar till Coventry
Bild: wikipedia |
Nyligen dök talesättet "sent to Coventry" upp. När man säger att man skickar någon till Coventry menar man att man stöter ut eller ignorerar dem. Vad har de stackars Coventryborna gjort för att förtjäna det här?
Termen har sitt ursprung i 1600-talet då Coventry var en liten stad. Under det engelska inbördeskriget skickade Oliver Cromwell en grupp rojalistiska soldater för att sättas i fängelse i Coventry. Den lokala befolkningen som var parlamentariska anhängare ville inte ha någonting med dem att göra. Under mitten av 1900-talet användes ordet ofta i fackdispyter inom industrin för de arbetare som inte stöttade sina fackanslutna medarbetare. Eftersom Coventry var en av de stora industristäderna på den tiden uppstod den konstiga situationen att arbetare blev "skickade till Coventry" trots att de redan var där.
Tankegångarna går vidare till att stöta ut någon - på engelska "ostracize". Har ordet någonting med stutsar att göra - "ostrich"? Tråkigt nog inte. Att stöta ut någon - "to ostracize" kommer från det grekiska ordet "ostrakon" som betyder trasig kruka. I Aten och andra grekiska städer under antiken skickades medborgare, vars makt eller inflytande ansågs farlig för staten, i exil i fem år eller mer. Varje kandidat för en sådan förvisning var föremål för en demokratisk omröstning. Varje person berättigad att rösta skulle skriva ner namnet på den kandidat de ansåg skulle förvisas på en bit trasig keramik eller lerskärva. Bitarna räknades sedan, och om en person fått tillräckligt många röster skulle personen bli "utfryst".
Bild härifrån |
måndag 13 februari 2012
Vad svenskar vill göra innan de dör
Bild härifrån. |
1. Åka på långresa
2. Lära sig ett främmande språk
3. Skriva en bok
4. Utveckla en konstnärlig talang
5. Lära sig spela ett instrument
6. Lära sig sjunga
7. Simma med delfiner
8. Lära sig dansa
9. Bestiga ett berg eller annat fysiskt utmanande äventyr
10. Gifta sig
onsdag 8 februari 2012
Hyperpolyglotter och den flerspråkiga världen
Emil Krebs |
När vi nu har hela världen vid våra tangentbord och alla möjligheter att resa utomlands så utökas självklart våra språkkunskaper. Många i engelsktalande länder talar enbart sitt modersmål eftersom det inte varit nödvändigt för dem att vara flerspråkiga och många önskar att de hade kunnat ett annat språk. Här i Sverige glömmer vi kanske ibland vilka kunskaper vi bär på. De flesta av oss är tvåspråkiga i och med engelskan som vi får från barnsben. Vi kan dessutom mer eller mindre förstå två av våra grannlandsspråk, danska och norska. Många av oss har läst ett andra och ett tredje språk i skolan så att vi även kan i alla fall lite tyska, franska eller spanska. Vi har säkert plockat upp några fraser av ett antal olika språk på våra semestrar och när man tänker på de språk som står nära oss, de latinska och germanska språken så förstår vi mer än vi kanske tror. Även om du inte talar spanska så kan du säkert lista minst 20 ord eller fraser du känner till på spanska.
Även om vi med rätta skall vara stolta över detta så finns det de som är värre. De kallas hyperpolyglotter och talar fler än sex språk flytande. Forskning har bedrivits för att komma fram till varför vissa människor har lättare att lära sig språk än andra. Det finns olika teorier, bland annat att det har att göra med en förändring i en del av hjärnan som också kan vara kopplad till vänsterhänthet, homosexualitet, allergi, inlärningssvårigheter, konstnärlighet och matematisk förmåga. En annan teori är att det kan vara ärftligt.
En framstående polyglott var kardinalen Giuseppe Caspar Mezzofanti som levde 1774 – 1849 och lärde sig 39 språk utan att någonsin lämna Italien. Vid en allvarlig sjukdom förlorade han alla sina språk förutom sitt italienska modersmål. Språken kom dock senare tillbaka. Ett annat exempel är Emil Krebs, en tysk sinolog (vetenskapen om det kinesiska språket och kinesisk kultur) som talade 68 språk och klarade av att läsa och skriva på 120 språk.
I det här sammanhanget hjälper det till om man har någon slags överbegåvning eller autism, som den brittiska savanten Daniel Tammet som lärde sig tala isländska på sju dagar.
måndag 30 januari 2012
Apostrofens vara eller icke vara
Orange Box VD Simon sällade sig nyligen till de som var upprörda över en saknad apostrof. Det handlade om bokkedjan Waterstones som nyligen lanserade en ny logga och i samband med det avlägsnade apostrofen framför s:et. Deras VD förklarade att nu för tiden är det mer "mångsidigt och praktiskt" att stava utan apostrof. Något som många, bland annat the Apostrophe Protection Society ondgjort sig över.
Det där med apostrofer är en av de mest omdebatterade grammatikreglerna. Den enkla regeln är att en apostrof i engelskan antingen anger ägande, så som:
Bob's car - Bobs bil.
Eller när det handlar om plural:
The childrens' party
Eller så anger den utelämnade bokstäver, så som:
I am Swedish - I'm Swedish.
I have a car - I've a car.
När Tim Waterstone öppnade sin första bokhandel 1982 kallade han den alltså Waterstone's. Många företagsnamn som kanske tidigare haft ett längre namn, t.ex. "Smith's hardware store" behåller apostrofen och s:et även om namnet kortas ner till bara Smith's. Andra som blir landstäckande kedjor tappar gärna apostrofen, som Boots, Clarks och Selfridges.
År 2003 publicerades boken "Eats, Shoots & Leaves: The Zero Tolerance Approach to Punctuation" av journalisten Lynne Truss. Hon lyckades med den otroliga bedriften att skriva en bästsäljare om grammatik. Med humor argumenterar hon varför det är viktigt med grammatik. Bokens titel hämtas ur den här historien om hur fel ett malplacerat komma kan vara.
Med vissa utgåvor av boken följde klistermärken med komman och apostrofer man kunde klistra på felstavade offentliga skyltar. Utelämnade apostrofer är en av de vanligaste felen som begås i engelsk grammatik. I svenskan verkar det vara tvärtom, vi lägger gärna till apostrofer trots att de inte används för att beteckna ägande i svenskan.
Traditionellt används de även i svenskan för att markera utelämnade bokstäver, som till exempel sta'n. I övrigt används de för att differentiera ord i meningar inom citattecken. Det kanske är de engelska influenserna som gör att man ser många företagsnamn som stavar med helt onödiga apostrofer som "Bengt's butik" och "Flisan's frisör". På något konstigt sätt har de saknade apostroferna i brittiska företagsnamn hamnat i svenska.
Till och med filmbolag bakom storfilmer verkar ibland missa att stavningskontrollera, som filmen Two Weeks Notice med Hugh Grant och Sandra Bullock från 2002. Två veckor noterade vadå? Den korrekta stavningen lyder Two Weeks' Notice.
Det där med apostrofer är en av de mest omdebatterade grammatikreglerna. Den enkla regeln är att en apostrof i engelskan antingen anger ägande, så som:
Bob's car - Bobs bil.
Eller när det handlar om plural:
The childrens' party
Eller så anger den utelämnade bokstäver, så som:
I am Swedish - I'm Swedish.
I have a car - I've a car.
När Tim Waterstone öppnade sin första bokhandel 1982 kallade han den alltså Waterstone's. Många företagsnamn som kanske tidigare haft ett längre namn, t.ex. "Smith's hardware store" behåller apostrofen och s:et även om namnet kortas ner till bara Smith's. Andra som blir landstäckande kedjor tappar gärna apostrofen, som Boots, Clarks och Selfridges.
År 2003 publicerades boken "Eats, Shoots & Leaves: The Zero Tolerance Approach to Punctuation" av journalisten Lynne Truss. Hon lyckades med den otroliga bedriften att skriva en bästsäljare om grammatik. Med humor argumenterar hon varför det är viktigt med grammatik. Bokens titel hämtas ur den här historien om hur fel ett malplacerat komma kan vara.
A panda walks into a café. He orders a sandwich, eats it, then draws a gun and fires two shots in the air. “Why?” asks the confused waiter, as the panda makes towards the exit. The panda produces a badly punctuated wildlife manual and tosses it over his shoulder.Utan kommat äter pandan skott och löv, med kommat äter pandan, skjuter och går.
“I’m a panda,” he says, at the door. “Look it up.”
The waiter turns to the relevant entry and, sure enough, finds an explanation.
“Panda. Large black-and-white bear-like mammal, native to China. Eats, shoots and leaves.” (Citat härifrån)
Med vissa utgåvor av boken följde klistermärken med komman och apostrofer man kunde klistra på felstavade offentliga skyltar. Utelämnade apostrofer är en av de vanligaste felen som begås i engelsk grammatik. I svenskan verkar det vara tvärtom, vi lägger gärna till apostrofer trots att de inte används för att beteckna ägande i svenskan.
Traditionellt används de även i svenskan för att markera utelämnade bokstäver, som till exempel sta'n. I övrigt används de för att differentiera ord i meningar inom citattecken. Det kanske är de engelska influenserna som gör att man ser många företagsnamn som stavar med helt onödiga apostrofer som "Bengt's butik" och "Flisan's frisör". På något konstigt sätt har de saknade apostroferna i brittiska företagsnamn hamnat i svenska.
Till och med filmbolag bakom storfilmer verkar ibland missa att stavningskontrollera, som filmen Two Weeks Notice med Hugh Grant och Sandra Bullock från 2002. Två veckor noterade vadå? Den korrekta stavningen lyder Two Weeks' Notice.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)